Hej hopp du som läser!
Nu är det mulet (som vanligt) och de stackars löven på träden håller sig tappert kvar i vinden. Undrar hur det är att vara ett löv? Hmm.. Man hänger där, kan snacka lite med de andra runtomkring. Kanske man blir yr av att vinden far runt med en. Så blir man alldeles röd och orange och trillar av och ligger död på marken. Eller dör de? Hmm... Skumma tankar. Ska inte hålla på och snacka om det nu, höhö. Låter lite konstig, eller?
Fotograf: jag.
Idag var vi på en slags teater med skolan. Eller, det var väl teater, men inte precis som på alla dessa fina teatrar. Kändes väldigt lågbudget. Behöver ju inte vara dåligt för det, men eftersom att det kändes "småprat-hemma-i-vardagsrummet-och-inte-så-intressant-för-andra". Det var inte dåligt, men inget jag skulle betala för att se...
1 kommentar:
well, that is one way to look at autumn: from the point of view of the leaves. In that way, it is kind of sad. I love fall for all its bittersweet, richly colored, richly textured beauty and the incredible crispness of the air.
Skicka en kommentar