Gone with the Wind

Hej!

Nu i helgen har jag äntligen sett världens mest framgångsrika film; "Borta med vinden". Dryga 3,5 timmar filmisk glädje. Det är skärpa, fina färger och otroligt bra kvalitet. Kanske inte dagens bluray-standard, men inte är det dåligt inte. Handlar i korthet (omöjligt att skriva, det är så mycket handling) om Scarlett O'Hara (Vivien Leigh) som är en bortskämd sydstatsflicka vid Amerikanska Inbördeskriget som har hela staten Georgias unga män trånande efter henne, medan hon vill ha den förlovade gentlemannen Ashley Wilkes (Leslie Howard). Hennes kamp om överlevnad och jakt på rikedom i ett krigshärjat land. Romans, hårt arbete, sorg, död, kläder och vilja att segra.
Filmen är väldigt fint gjort och riktigt pampig. Mer påkostat kan det knappt bli känns det som. För den som gillar att se på kreationer i form av kläder är den här filmen en riktig skattkista med alla Scarlett O'Haras otroliga klänningar med typ 3 meter i diameter och vackra tyger.

Filmen är väldigt spännande första halvan då det är krig vid tröskeln och Scarlett måste kämpa för överlevnad när allt tycks dö omkring henne. Från ett blomstrande drömlandskap i filmens början till en trasig jordplätt får man se vad krig kan göra.
För den som sett "Åter till Cold Mountain" med Nicole Kidman så är nog denna film att gilla då "Cold Mountain" är lite av en kopia av den här. Egentligen känns "Cold Mountain" som att man byggt filmen på en del av denna film; ca 15 minuter av den. Ashley Wilkes är ute i krig och ska gå hem från ett nordstatsfängelse, medan Scarlett och frun sliter hemma i trötthet och saknad. Lite intressant.

Vivien Leigh är fenomenal som Scarlett. Hon har den stora rollen och gör ett superbt jobb. Clark Gable är precis som i de flesta av hans filmer, samma typ av roll. Dock visar han fina talanger här med mer djupa scener. Passar mycket bra som Rhett Butler. Hans karaktär är lite svåruträknad för först verkar han mest vara en charmerande ungkarl som inte bryr sig om krigets offer, men senare blir han en bruten och sorgsen man som vill visa sin starka sida.

En del är ju lite avigt inställda till film från 1939 eftersom att det brukar vara svartvitt, knastrigt ljud (egentligen inte) och lite annat att klaga på för de filmkräsna. Då kan det vara till tröst att denna film är fullt i färg (och bra färger också) och den kunde nästan ha varit gjord idag.

Jag rekommenderar den starkt. Både som fantastisk film och som ett måste för alla som vill se viktiga och klassiska filmer. Det här måste nog vara världens mest storslagna film. Den toppar fortfarande listorna för världens mest inkomstbringande filmer (om inkomsten blivit omräknad i inflation, en biljett kanske kostade 10 cent då, idag några dollar) och jag kan bara säga att den är så himla bra!